Året som va...

Den 9 september 2005 började mitt livs äventyr. Jag satte mig alldeles ensam på ett flyg till Italien, Milano. Skulle jobba som au-pair, hade aldrig träffat familjen förut utan bara pratat med mamman. Hon kom och hämtade mig och vi satte oss i bilen och åkte mot lägenheten där jag skulle bo några månader framöver. Ju mer in mot centrum vi kom från flygplatsen såg det ut som sthlm. Så det kändes lite som hemma men språket var ju engelska och italienska som gällde nu. vad var det jag gav mig in på. Kände inte en person, kunde bara basic i italienskan och engelsan va ju inte de bästa. Träffade en svensk tjej väldigt fort, Emelie som visade sig blev en av mina bästa vänner. Vi hänge ihop varje ledig stund som vi hade. Träffade underbara personer som e vänner för livet. Saker hände där som aldrig skulle hända här hemma, festade med Frank lampard som spelar fotboll i engelska landslaget. träffade han i ett vip rum i en av nattclubbarna i Milano. Var med i direktsänd tv på MTV, musikprogramet TRL. Fick hälsa hem och presentera en musikvideo. Var på modellcasting för ett modellföretag. Sett massa kändisar som, Pharell, Rihanna, Oasis, The darkness, Simon Webb, Lee Ryan, m.m. varit med om så mycket så man förstår det fortfarande inte. Efter jul vart det mer resor, första resan begav sig mot Schweiz, Lugano. det ligger i gränsen till Italien. Hur vakert som helst. Nästa resa begav vi oss till Toscana och reste runt till Florens, Pisa, Lucca och Viareggio. I Viareggio gick vi på carnevale. Alla var så glada och hoppade av glädje. Vi var där i februari men vi gick med t-shirt och badade fötterna i havet. Ville inte tillbaka till Milano. Sen vart det Dolomiterna, med fest och skoj. Och sista resan vart till Venedig. Den här gången bara jag och emelie. Underbar resa. Satt och åt lyxig mat på rummet = pizza. men den var jätte god. Efter den resan var det dax att åka tillbaka till kalla Sverige. inget jag ville eller önskade. men överraskade en kompis på hennes kalas. men helgen innan jag åkte hem vart det lite fyrhjuling med några killar som raggade upp oss. Aldrig haft så mycket kul under så kort tid.

  Stannade hemma en månad tills jag fick allt för mycket panik. Åkte vidare och nu till England med en kompis.  Jobbade som bartender i fyra månader och delade hus med fem andra personer. Min kompis åkte hem efter en månad. Hade väl vissa upp och ner gångar under tiden. men klarade av det. inte en enda att prata svenska med. bara mig själv. Träffade underbara vänner som jag fortfarande håller kontakten med. bartender jobbet kommer jag aldrig glömma. Roligaste jobb jag haft. Fick ett nick name av en kund. Victoria silverstedt. Vickan Vickan hörde man efter sig. Ok, det va väl lite kul i början men sen vart det lite för mycket. Fösta så ser jag inte ett dugg ut som henne och andra jag har ett eget namn.

Nu e jag hemma sen en månad tillbaka. har hunnit fylla 20 år oxå. men lite panik har jag väl fått men det e vissa personer som får mig att glömma bort det. ni vet vilka ni e.

Om mindre än ett år nu så åker jag tillbaka till italien men nu blir det Rom och ska studera fashion design. Längtar så mycket men det jag måste jobba extra mycket med är att träna Italienska för skolan är helst på Italienska. men jag ska nog fixa det. jag har lätt att lära mig språk. kommer då vara borta i tre år minst, sen får man se vad framtiden visar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback